Jag har gömt mig under täcket, stängt av alla känslorna och fyller tomrummet med nya fynd. Jag har inte gråtit på en vecka snart. Jag saknar henne något sinnessjukt mycket. Det är så fruktansvärt tomt. Helt utan sms, helt utan telefonsamtal, helt utan henne. Och det värker. Jag hade glömt bort hur ont det gör.


Jag har grävt ner mig i Förhäxad, Heroes, filmer, böcker och plugg. Idag ska jag hämta min nya kursbok och plugga hela natten. I vinter flyttar jag härifrån. Jag flyr. Som jag alltid gjort.

Nu är min sommarromans över, luften fryser och jag ligger under täcket och gråter ögonen ur mig.

Hur gör man egentligen när man säger hejdå till någon man vet att man inte kommer prata med kanske någonsin igen? Att ha det där samtalet och veta att när jag slutar prata så är det aldrig mer. Slutar man prata då? Jag vågade inte lägga på förns hon sa att hon kommer sakna mig, att vi ska höras någongång ibland.

 

Nu ska jag återgå till mina täcken och kuddar. Ikväll kanske jag ska duscha, och kanske ta en liten promenad.