Malin tog sovmorron hemma hos mig imorse och då gjorde jag det med. Vi försov oss inte bara litegrann. Min inte lite bakfulla syster gjorde oss sällskap över maten och sen slogs vi oss ner i magasinet på stora bibloteket. Jag fick nästan ingenting gjort. Jag lekte mest med tuchpennor och min kamera.





En annan gång i magasinet gömde jag mig bakom en pelare, där stod jag och hörde hur Ben och Malin kom närmare, precis när dom tog steget förbi pelaren hoppar jag fram och skriker BU! Ett par meter bort tittar Ben och Malin förvånat upp och brister ut i skratt. Gubben jag skrämde såg inte så road ut.

Nästa gång ska jag inte bli kär i någon som du.

Idag var det pluggdag och jag satte väckarklockan på 8 tillochmed. Klockan ringde var 5e minut fram tills kl 12 och jag sov sov sov. Sen vaknade jag och gick iväg till bokat grupprum och cola o kaffe o choklad och anteckningsblock och böcker och kära vänner. Sen blev det kväll och då promenderade Malin och jag upp för backen hem till mig, ute kväll ikväll. Smink, kläder, musik, vin och cider, premiären av Örebros nya uteställe och jag tänkte hitta en fling för kvällen och sen gå hem och sakna.

Vi lovade varandra att säga ja till alla möjligheter, inspererade av det fantastiska livet Jim fick med Zooey. Alla vill nog ha ett sånt liv med Zooey.

Fredagskväll för en vecka och 3 dagar sen. Jag ringer och hon svarar inte. Jag dör dör dör dör. Det hinner gå säkert en hel minut och jag dör. Hon ringer upp. Vi pratar och pratar så som vi alltid pratat, fan hon saknar mig så jävla mycket och jag berättar allt allt allt för henne, jag berättar att jag gråtit, jag berättar att jag färgat håret och möblerat om, jag berättar att jag vill förändra hela världen för att inget ska påminna om dig och hon saknar mig så jävla mycket och jag önskar att hon hade vågat och hon önskar att hon hade vågat och så är vi tysta. Jag hatar henne så mycket att hon säkert känner det, jag hatar henne för att hon är feg och dum och jag hatar henne för att hon berättar att hon också hatar det. Sen hatar jag ännu mer när hon säger att hon mår så jävla bra och hon låter inte ens lite ledsen över att hon inte vågar.

Jag hatar att jag är glad att jag ringde.