Fest till misär

Igår var det Fest till Frukost, vilket innebar att vi skulle, när krogen stängde skulle vi alla efterfesta och sen äta frukostbuffe på Javas. Yummie. Jag, Malin, Paro o Hannes höll igång längst. Vid 6 när jag låg halvdeckad i Hannes säng med svidande ögon och huvudvärk beslöt jag mig för att ta med Malin hem och sova sova sova. Promenad i regnet och jag grät nog lite också. Allt är så jävla konstigt just nu. 

Vad betyder allt det här? Allt allt allt som händer, sägs, blickar och speciellt det där som inte sägs, det som inte händer och det som spelar så stor roll, det gör mig så ledsen, arg, besviken, förvirrad, glad, spänd, nervös, hysterisk och jätte jätte trött.

Malin har möte, jag skulle bara gå upp o sätta mig i datasalen och vänta, jag tänkte bara kolla in i båda datarummen för att se om det fanns någon jag kände, och nu sitter jag här och ångrar mig för när man väl ser någon man känner kan man inte bara vända och gå fast man är så nervös att man hör själv hur rösten skakar och känner sig så fulfulful och inte vill visa sig i just det sällskapet så. 

Och allt har varit så konstigt så länge att jag inte vet nåt annat. Och egentligen så är det nog konstigare än vanligt just nu. Ångestklump i magen och nervösa fingrar. 
Vad ska man göra?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0