Sitter i min inte tillräckligt ihop plockade lägenhet och känner mig lite dyster. Jag har älskat den här lägenheten sen jag fick den. Så många många minnen. Och nu ska jag lämna den.

Annars mår jag skit. Ångest för att jag inte pluggar, ångets för att jag spenderar för mycket pengar, ångest för att jag inte är ute i solen, ångest för att jag sover för länge, ångest över dom där känslorna jag inte förstår mig på, ångest för att det inte är lättare, ångest för att allt blev så fel fel fel och det verkar inte som att det går att rätta till. Jag försöker försöker försöker men det blir bara mer fel fel fel.

Yes, I may be embarrassing myself,
but I'm just going to say it.

  
                  
I like you!